”The Return of the Giant Hogweed”

Den här artikeln handlar om låten. För växten, se Jätteloka.

”The Return of the Giant Hogweed” är en låt av det engelska rockbandet Genesis, det tredje spåret på deras tredje album, Nursery Cryme (1971). Den berättar hur en viktoriansk upptäcktsresande för med sig jättelokan från de ryska bergen till Royal Botanic Gardens i Kew, och hur växten rymmer, sprider sig och hotar mänskligheten.¹ Låten har följt med växten in i den vetenskapliga litteraturen.²

Bakgrund

Låten var en gemensam komposition av bandets fem medlemmar: Peter Gabriel, Steve Hackett, Mike Rutherford, Tony Banks och Phil Collins.¹

En studie från 2024 kopplar den till sommaren 1970, då brittiska tidningar rapporterade om barn som bränts av jätteloka. The Lancet publicerade en notis om växten den 4 juli, och två läkare i Edinburgh beskrev dess faror i British Medical Journal veckan därpå.¹³⁴ Samma studie ser inflytandet från John Wyndhams roman The Day of the Triffids (1951), vars berättare misstänker att de vandrande växterna föddes fram i Sovjetunionen.¹

Innehåll

Berättelsen följer växten från upptäcktsresandens fynd till dess presentation i Kew, dess flykt ut på landsbygden och dess seger över varje försök att förgöra den. Avslutningsavsnittet, på skivomslaget rubricerat ”The Dance of the Giant Hogweed”, slutar med ett utrop av en latiniserad pluralform av växtens vetenskapliga namn.¹ett uppror som inget herbicid kunde stoppa

Berättelsen ligger nära växtens verkliga historia, med en frihet. Jättelokan fanns på fröhandelslistan i Kew redan 1817, tjugo år innan drottning Victoria besteg tronen, så den ”viktorianska” upptäcktsresanden kom lite sent.¹

Utgivning och mottagande

Nursery Cryme klev inte in på listorna vid utgivningen. Albumet kom in på den brittiska albumlistan först den 11 maj 1974, då det nådde plats 39, och återkom för en enda vecka i mars 1984.⁵ En liveversion av låten, inspelad i Manchester den 24 februari 1973, finns med på albumet Genesis Live (1973).¹

I den vetenskapliga litteraturen

Standardmonografin om växten, Ecology and Management of Giant Hogweed (2007), trycker rader ur låten som motton i början av sina kapitel.² Kapitlet om invasionens historia inleds med en av dem.⁶ Bokens avslutande kapitel börjar med att påminna om låten, och beskriver växten som en ”löpsedelsmässig arketypisk växtinvaderare”.²

Andra verk

Växten har även dykt upp i skönlitteraturen, bland annat i Felice Holmans roman The Escape of the Giant Hogstalk (1974), återutgiven som The Escape of the Giant Hogweed (1978), och i Charlotte MacLeods deckare The Curse of the Giant Hogweed (1985).¹ För dess senare karriär i rysk och polsk konst och teater, se Bredloka § I kulturen.

Se även

• Jätteloka § I kulturen
• Hogquote

Footnotes

1. Fagioli, S. (2024). “Mantegazza pop. Dall’Heracleum mantegazzianum di Sommier & Levier a The return of the Giant Hogweed dei Genesis e oltre”. Archivio per l’Antropologia e la Etnologia. 154: 83–97. doi:10.36253/aae-3089. ↩ ↩² ↩³ ↩⁴ ↩⁵ ↩⁶ ↩⁷ ↩⁸

2. Pyšek, P.; Cock, M. J. W.; Nentwig, W.; Ravn, H. P. (2007). “Master of all traits: can we successfully fight giant hogweed?”. In Pyšek, P.; et al. (eds.). Ecology and Management of Giant Hogweed. Wallingford: CAB International. pp. 297–312. doi:10.1079/9781845932060.0297. ↩ ↩² ↩³

3. “The giant hogweed” (1970). The Lancet. 296 (7662): 32. doi:10.1016/S0140-6736(70)92490-6. ↩

4. Drever, J. C.; Hunter, J. A. A. (1970). “Hazards of giant hogweed”. British Medical Journal. 3 (5714): 109. doi:10.1136/bmj.3.5714.109-b. ↩

5. Official Charts Company. “Nursery Cryme – Genesis”. Retrieved 26 September 2026. ↩

6. Pyšek, P.; Müllerová, J.; Jarošík, V. (2007). “Historical dynamics of Heracleum mantegazzianum invasion at regional and local scales”. In Pyšek, P.; et al. (eds.). Ecology and Management of Giant Hogweed. Wallingford: CAB International. pp. 42–54. doi:10.1079/9781845932060.0042. ↩