Art. 0003 Rev. 1848 Fara: fototoxisk
Fytofotodermatit
Från Hogweed.org, encyklopedin som hålls i allmän ägo
För den växt som oftast är ansvarig i Europa, se Jätteloka.
Fytofotodermatit (av grekiskans phyton, ”växt”, phōs, ”ljus”, och derma, ”hud”) är en brännskadeliknande hudreaktion orsakad av kontakt med vissa växtsavar följd av exponering för ultraviolett ljus.1 Saven är ofarlig i mörker. Kontakten gör inte ont och lämnar inget märke: skadan uppträder först sedan huden utsatts för ljus, blir synlig efter omkring ett dygn och når sin höjdpunkt två till tre dygn senare.2 Den drabbade huden förblir ofta mörk i månader, och kan förbli känslig för solljus i åratal.3
På grund av denna fördröjning kopplar många av de drabbade inte sina skador till orsaken. Brännskadans streck och stänk följer kontaktens mönster — en beröring av ett blad, en droppe sav, formen av en hand — och har förväxlats med andra skador, hos barn även med tecken på misshandel.4
Orsak
Reaktionen orsakas av furanokumariner, ämnen som bildas av flera växtfamiljer som försvar mot insekter och svamp. Inom familjen flockblommiga växter, Apiaceae, finns de hos jätteloka och dess släktingar vildpalsternacka och kvanne; inom citrusfamiljen förekommer de i lime, där de orsakar sommarbartenders ”margaritabrännskada”.1 Jättelokorna är den farligaste källan i Europa på grund av mängden sav de bär och plantornas storlek, vars blad och stjälkar lätt stryker mot bar hud.
Ämnena som finns i jätteloka omfattar psoralen, bergapten, xantotoxin och angelicin, som ofta är det mest förekommande av dem. De finns i varje del av plantan, och i högst koncentration i frukten.5 Se furanokumarin § I jätteloka.
Mekanism
Furanokumariner tränger in i huden inom minuter efter kontakt. När de träffas av långvågigt ultraviolett ljus (UVA, ungefär 320–400 nm), binder de till hudcellernas DNA och bildar reaktiva syreradikaler, vilket dödar cellerna och utlöser inflammation.1 Huden är som känsligast från omkring en halvtimme till två timmar efter kontakten, men den förblir känslig mycket längre.
Samma reaktion stimulerar pigmentcellerna, vilket är varför en mörkfärgning av huden — hyperpigmentering — följer på brännskadan och består längre än den.
Tecken och symtom
contact light ~24 h ~48 h ~72 h weeks - years
| | | | | |
---o-----------o-------------o-------------o-------------o---------------o------>
| | | | | |
painless UVA activates redness, blisters peak of the dark marks;
and the sap within burning reaction skin stays
invisible minutes sensitive to
light Typiskt förlopp efter kontakt med jättelokans sav. Tiderna är ungefärliga och beror på dosen av sav och ljus.
| Tid efter exponering | Tecken |
|---|---|
| Minuter | Inga. Kontakten gör inte ont. |
| Omkring 24 timmar | Rodnad och en brännande känsla, i streck och fläckar som följer kontakten. |
| Omkring 48 timmar | Blåsor, ibland stora och vätskefyllda. |
| Omkring 72 timmar | Reaktionen är som starkast. |
| Efter en vecka | Brun hyperpigmentering börjar när blåsorna läker. |
| Månader till år | Mörka märken bleknar långsamt. Huden kan rodna igen närhelst den utsätts för starkt solljus. |
,..........,..........,..........,..........,.........., .........,..........,..........,..........,..........,.. .......,..........,..........,..........,..........,.... .....,..........,..........,..........,..........,...... ...,..........,..........,..........,..........,........ .,..........,..........,..........,..........,.......... ..........,..........,..........,..........,..........,. ........,..........,..........,..........,..........,... ......,..........,..........,..........,..........,.....
Första hjälpen
Om sav kommer i kontakt med huden:26
- Tvätta bort den genast med tvål och rikligt med kallt vatten.
- Täck området och håll det borta från solljus i minst 48 timmar — även på mulna, molniga dagar, då ultraviolett ljus fortfarande finns.
- Sök läkarråd, särskilt om blåsor uppstår. Tidig behandling med lokala kortikosteroider kan minska reaktionen; stora brännskador behandlas som brännskador.
- Om sav kommer in i ögonen, skölj dem genast med vatten, bär solglasögon, och sök akutvård.
Efter läkning bör den drabbade huden skyddas med solskyddsmedel i flera månader.6
Förebyggande
Kontakt undviks genom att inte röra växten, och genom att bara arbeta bland den i fullständig skyddsklädsel: vattentäta syntetiska plagg, långa handskar och ögonskydd (se Bekämpning av jätteloka § Säkerhet). Trimmers och röjsågar, som sprutar sav över föraren, bör inte användas.7 Barn bör läras känna igen växten och varnas för att använda dess ihåliga stjälkar som ärtbössor eller kikare.3
Prognos
Brännskador läker under dagar till veckor. Hyperpigmenteringen som följer varar oftast i månader och kan bestå i åratal, och vissa patienter förblir ovanligt känsliga för solljus på den drabbade huden i flera år efter skadan.3 I sällsynta fall kan brännskador vara omfattande nog att kräva sjukhusvård.
Se även
Footnotes
-
DermNet. “Phytophotodermatitis” and “Cow parsnip or hogweed”. Retrieved 26 September 2026. ↩ ↩2 ↩3
-
New York State Department of Environmental Conservation. “Giant Hogweed”. Retrieved 26 September 2026. ↩ ↩2
-
Nielsen, C.; Ravn, H. P.; Nentwig, W.; Wade, M., eds. (2005). The Giant Hogweed Best Practice Manual: Guidelines for the management and control of an invasive weed in Europe. Hørsholm: Forest & Landscape Denmark. ISBN 87-7903-209-5. ↩ ↩2 ↩3
-
Barradell, R.; Addo, A.; McDonagh, A. J. G.; Cork, M. J.; Wales, J. K. H. (1993). “Phytophotodermatitis mimicking child abuse”. European Journal of Pediatrics. 152 (4): 291–292. doi:10.1007/BF01956735. ↩
-
Pira, E.; Romano, C.; Sulotto, F.; Pavan, I.; Monaco, E. (1989). “Heracleum mantegazzianum growth phases and furocoumarin content”. Contact Dermatitis. 21 (5): 300–303. doi:10.1111/j.1600-0536.1989.tb04747.x. ↩
-
NatureScot (2022). “Scots warned of giant hogweed danger”. Retrieved 26 September 2026. ↩ ↩2
-
Freeman, K.; Hubbard, H. C.; Warin, A. P. (1984). “Strimmer rash”. Contact Dermatitis. 10 (2): 117–118. doi:10.1111/j.1600-0536.1984.tb00357.x. ↩
Den här artikeln är en översättning av den engelska artikeln, revision 1848.