Ur dagens utvalda artikel
Jätteloka är det vanliga namnet på flera arter av höga, invasiva växter i släktet Heracleum, införda i Europa under 1800- och 1900-talet som prydnadscuriosa och senare som högavkastande foder. En fullvuxen planta blir upp till fem meter hög och fäller tiotusentals frön, de flesta från sin översta flock. Dess sav är ofarlig i mörker men bränner hud som senare utsätts för ljus, och att kapa växten utan att avlägsna roten får den bara att återkomma med fler huvuden. Bestående bekämpning angriper roten, fortsätter tills fröbanken är uttömd, och genomförs över hela avrinningsområden på en gång. (Hela artikeln…)
Flock är en blomställning där blomskaften utgår från en enda punkt, som spakarna i ett paraply. Hos jättelokan bildar flockarna en hierarki i upp till fyra ordningar. Toppflocken, en av omkring tjugoåtta, öppnas först och sätter nästan hälften av plantans frö, och det tyngsta; flockarna av lägsta ordningen sätter nästan inget alls och fungerar som pollendonatorer. Mätt med Lorenzkurvan och Gini-koefficienten, verktyg lånade från nationalekonomin, är ojämlikheten mellan flockarna hos en enda planta större än den för inkomster i något land enligt de senaste skattningarna. Det ofta citerade talet 100 000 frön per planta visar sig ha räknats från blommor. (Hela artikeln…)
Furanokumariner är växtämnen som inte gör något i mörker och binder till DNA i ultraviolett ljus. De får jättelokans sav att bränna; de botade psoriasis i den första fotokemoterapin, 1974; och de ligger bakom grapefrukteffekten, upptäckt av en slump 1989, som förändrar verkan hos mer än 85 läkemedel. Larver har utvecklat enzymer för att bryta ner dem, och växterna har svarat med nya, böjda molekyler som enzymerna hanterar sämre: en kapprustning som båda sidor betalar för. (Hela artikeln…)
Bredloka är en jätteloka från Kaukasus, planterad över hela Sovjetunionen från 1947 som en högavkastande ensilagegröda; mellan 1962 och 1966 gick 5 500 kg frö av de nya ensilageväxterna ut till nära 1 500 gårdar. Den brände arbetarna som hanterade den och förstörde mjölken hos korna som åt den. Odlingen upphörde på 1980-talet, och på 1990-talet, när fälten övergavs, spred sig växten okontrollerat. År 2012 ströks dess sort ur det statliga registret för att ha förlorat sin ekonomiska nytta; sedan 2015 är den officiellt ett ogräs. (Hela artikeln…)
Fröbank är reserven av levande frö i jorden. Hos jättelokan ligger nästan alltsammans i de översta fem centimetrarna, och den överlever varje synlig planta: 8,8 procent av nedgrävt frö överlever ett år, 1,2 procent tre år, och en tiondels procent sju. Även det är omkring tjugo frön från en enda planta, tillräckligt för att börja om. Ett program bedöms inte efter de plantor det tar bort utan efter åren utan fröspridning. (Hela artikeln…)
Hypotesen om fiendefrihet hävdar att inkräktare frodas för att de lämnat sina fiender hemma. Testad på jätteloka i början av 2000-talet, misslyckades den till stor del: växten saknar egna fiender överallt, och nästan varje kandidat till dess biologiska bekämpning visade sig äta palsternacka också. På sikt minskar dock bestånden: efter omkring trettio år vänder förändringar i deras egen jord sig mot dem. (Hela artikeln…)
Latensfas är den tid en inkräktare tillbringar med att till synes ingenting göra innan den exploderar. Jättelokan väntade i Europas trädgårdar i nästan ett sekel; sedan förändrades landskapet, och dess utbredning började fördubblas vart nionde till fjortonde år. Över hela Europa avspeglar dagens främmande arter år 1900 års ekonomi bättre än år 2000, ett arv känt som invasionsskuld. (Hela artikeln…)
Tromsöloka är en perenn loka med två liv. I Iran är dess torkade frukter kryddan golpar, insamlad i det vilda och upptagen av Slow Food-stiftelsen bland hotade livsmedel. I norra Norge är den tromsöpalmen, ett namn först belagt bland ockupationstrupperna 1944: en symbol för staden, som har namngett en revy, ett filmpris och ett äldreboende efter den, och ett ogräs av mycket hög risk vars import, utsättning och försäljning är förbjuden. Frukter importerade från Iran säljs i norska butiker till ett pris för högt, anser Artsdatabanken, för att någon ska så dem; den nationella bedömningen från 2018 fann ingen möjlighet att bli av med växten i norr under innevarande mellanistid. (Hela artikeln…)
Björnloka är den inhemska lokan i Europas ängar och vägkanter, och typart för sitt släkte: jättelokorna har fått sina namn efter den. Dess unga blad jästes till en sur soppa, barszcz, som på 1600-talet serverades för Krakóws professorer varje onsdag under fastan; på 1700-talet hade den blivit de fattigas mat, och rödbetan tog dess plats och dess namn. Korsningar med jätten lyckas bara åt ena hållet och ger nästan sterila hybrider; om några gener alls flödar, flödar de från jätten in i den inhemska växten. (Hela artikeln…)
Hydraeffekten är paradoxen där dödandet av fler individer ger en större population. Jättelokan visar den kompensation den vilar på: kapa toppflocken och plantan sätter lika mycket frö som förut, från huvudena som växer upp i dess ställe; kapa varenda flock och nästan hälften av plantorna blommar igen samma sommar. Bara förstörelsen av roten bryter cykeln, som Iolaos fann när han brände Hydrans halsar. (Hela artikeln…)
Nyligen utvalda: Flock · Furanokumariner · Bredloka
Aktuellt
- Hogversity öppnar tre nya fältövningar: en jordundersökning, en ackumulationsövning och ett försvar av kolonilotterna.
- En federal lag i Ryssland förpliktar nu markägare att förstöra de farliga invasiva växter som listas av deras region, vid äventyr av att förlora marken (se Bredloka).
- Volontärer från sju angränsande avrinningsområden slutför den första samordnade röjningen av den övre floden.
- En långtidsstudie finner att upprepad slåtter förlänger livslängden hos enskilda plantor.
- Ett länsstyre föreslår frivilliga riktlinjer för markägare; kritiker säger att åtgärderna ”bara trimmar toppen”.
- En biodlarförening lobbar mot avlägsnande längs kanalen, med hänvisning till nektarskördar. Diskussionen fortsätter.
Nytt: röda flaggor på Hogatlas · fältkortet · Hogversity i Telegram
Pågående: fröspridningssäsong · rotkapningssäsongen öppnar i april
Senast röjda: Kvarnvägens bestånd (etablerat 2019) · Kanalstigen, östra delen · Bangården
Visste du …
- … att man genom att kapa blomhuvudet på en jätteloka kan få den att växa ut flera nya?
- … att en flock av omkring 28 på en jätteloka sätter nästan hälften av fröna, medan flockarna längst ner bara fungerar som pollendonatorer?
- … att nästan varje insekt som testades för biologisk bekämpning av jätteloka också åt palsternacka?
- … att ämnena som får jättelokans sav att bränna också ligger bakom grapefrukteffekten, upptäckt av en slump 1989?
- … att bredlokan ströks ur det ryska registret över sorter för att ha förlorat sin ekonomiska nytta?
- … att de femton år jättelokefrö sägs överleva i jorden går tillbaka till en enda konferensartikel?
- … att Europas främmande arter avspeglar år 1900 års ekonomi bättre än år 2000, ett arv känt som invasionsskuld?
- … att en trädgårdsskribent 1883 avrådde från att låta jättelokor monopolisera marken?
- … att ingenting sipprar ned genom kronan på ett moget jättelokebestånd?
- … att ordet radikal ursprungligen betydde ”av roten”?
- … att Linné förklarade namnet Heracleum som en hyllning till Herakleides, Hippokrates far, snarare än till Herakles?
- … att jättelokor på Buckingham Palace mark genom DNA-analys visade sig stå närmare tromsölokan?
- … att soppan barszcz ursprungligen gjordes på jätteloka, och serverades för Krakóws professorer varje onsdag under fastan?
- … att den röda mjukbaggen i Storbritannien kallas ”the hogweed bonking beetle” — ungefär ”parningsbaggen på björnlokan”?
- … att namnet tromsöpalmen första gången är belagt i en tysk guide skriven 1944 för ockupationstrupperna?
- … att kryddan golpar beslagtas vid amerikanska flygplatser som fröet av ett skadligt ogräs?
- … att Norges riskbedömning från 2018 inte fann någon möjlighet att bli av med tromsöpalmen i norr under innevarande mellanistid?
- … att ett lettiskt regelverk behandlar en blommande jätteloka med utvecklad flock som bevis på att markägaren inte gjort något?
- … att tre decennier efter att en lettisk botanist kallade bredlokan en ”botanisk mårdhund”, satte EU självt upp mårdhunden på samma lista?
- … att larverna hos palsternacksplattmalen ägnar en tredjedel av sin tid åt att spinna, och försvarar sina spinnvävsnät som eget revir?
- … att vildpalsternackan i Amerika blev giftigare när dess gamla fiende palsternacksplattmalen hann ikapp den?
- … att hålen en mal gnager i lokans stjälkar hyser gråsuggor och tvestjärtar i månader, och att stansade hål fungerar lika bra?
- … att ryska offentliga kontrakt år 2024 betalade för enbart herbicid på 21 553 hektar loka, och för gräsinsådd på 0,8 hektar?
- … att en fårflock som betade jätteloka vid floden Deveron skars ner till omkring en fjärdedel av sina fårdagar på två år utan att bekämpningen försämrades?
- … att det europeiska projekt som sökte efter en naturlig fiende till jätteloka kallade sitt misslyckande ”förbluffande”?
- … att Caesar vid inbördeskrigets början tog 1 500 pund silfion ur den romerska statskassan, tillsammans med guldet och silvret?
- … att när odörten tog slut vid avrättningen av Fokion vägrade bödeln mala mer om han inte fick tolv drachmer betalt?
- … att en dagligvarukedjas sjukdomsresistenta, högkvalitativa selleri innehöll mer furanokumariner, ämnena som får huden att brännas i solljus, än andra märken?
- … att agaven år 1886 rapporterades vara ”en lönsam investering” i Mexiko, där ägarna kapade blomstjälken och jäste saven?
- … att det inte dödar en jätteloka att kapa dess blad, utan förlänger dess liv genom att skjuta upp dess enda blomning?
- … att talipotpalmen lagrar stärkelse i sin stam i 30 till 40 år och sedan gör av med den på det som kallats ”naturens största blombukett”?
Årsdagar
- 2002 – Europeiska unionens Giant Alien-projekt inleder sitt sökande efter ett sätt att bekämpa jätteloka. Det kommer inte att hitta någon naturlig fiende som kan sättas ut.
- 2015 – Ryssland tar bort bredlokan från sin förteckning över jordbruksgrödor: den forna ensilagegrödan är inte längre en gröda.
Datumen tillhandahålls av Hogdata.
Dagens utvalda bild
Plansch I. Heracleum mantegazzianum, habitus. En fullvuxen planta i sitt sista, blommande stadium, tecknad i stil med 1800-talets botaniska planscher och satt i sju-bitars ASCII. Toppflocken visas överst; pålroten, som överlever slåtter, under markytan.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch II. Den sammansatta flocken. Strålar utgår från en enda punkt, var och en bärande en delflock av små vita blommor; toppflocken hos en jätteloka kan nå 80 cm i diameter.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch III. Delfrukten, omkring sex gånger i naturlig storlek. En platt, vingad halvfrukt, märkt med klubbformade oljegångar. En planta fäller omkring tjugo tusen av dem.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch IV. Rotkapning. Pålroten kapas under rothalsen med en vässad spade: den enda mekaniska metod som dödar plantan direkt.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch V. Livscykeln. Frö, en rosett i ett till fem år, en enda blomning, fröregnet, och död. Fröbanken lever vidare.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch VI. Skyddsutrustning. Ansiktsvisir eller skyddsglasögon, vattentäta overaller av syntetmaterial, långa handskar över ärmarna, gummistövlar. Sav tränger igenom bomull.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch VII. Förloppet av en brännskada. Smärtfri kontakt, sedan ljus; rodnad efter omkring 24 timmar, blåsor efter 48, det värsta efter 72, och mörka märken i veckor eller år.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Plansch VIII. Heracleum persicum, tromsöpalmen. Flera stjälkar från en rothals och kupolformade flockar, blommande år efter år från samma rot.
Plansch: Hogweed Commons · i allmän ägo (CC0) · SVG, 3 varianter
Andra delar av Hogweed.org
- Bybrunnen
- Diskussion om policy och praxis.
- Frågedisken
- Fråga om en växt du inte kan identifiera.
- Hogdata
- Strukturerad data, fri för vem som helst att använda (api.hogweed.org).