Art. 0021 Rev. 1845
Ordlista över jättelokans termer
Från Hogweed.org, encyklopedin som hålls i allmän ägo
Innehåll
Den här ordlistan över jättelokans termer definierar de botaniska, kemiska, ekologiska och redaktionella termer som används på Hogweed.org. Flera av dessa ord har fått andra betydelser utanför botaniken. I denna encyklopedi används de bara i de betydelser som ges nedan.
Botanik
- Andromonoeci
- Att bära hanblommor och tvåkönade blommor på samma planta: från andro-, ”han”, och monoecious, från grekiskans monos, ”ensam”, och oikos, ”hus” — båda slagen av blommor bor i ett och samma hus. Hos jättelokan ökar andelen hanblommor med flockens ordning; se Flock § Arbetsfördelning.
- Apikal dominans
- Undertryckandet av sidoknoppar genom ett skotts växande spets (apex), huvudsakligen förmedlat av hormonet auxin som bildas i apex. Att avlägsna apex (dekapitering) frigör sidoknopparna, som sedan växer ut. Hos jättelokan ger avkapning av toppflocken vanligen upphov till flera mindre flockar i dess ställe; se hydraeffekten.
- Dekapitering
- Inom trädgårdsodling, avlägsnandet av ett skotts apex. Det dödar inte plantan; det omfördelar tillväxten till sidoknopparna. Se apikal dominans.
- Delfrukt
- En av de två halvor som den flockblommiga familjens torra frukt (Apiaceae) delas i vid mognad. Hos jättelokan innehåller varje delfrukt ett enda frö och kallas oftast helt enkelt ett frö.
- Dormans
- Ett tillstånd där ett levande frö inte gror, även under gynnsamma förhållanden, förrän ett visst krav — ofta en köldperiod — har uppfyllts. Se stratifiering.
- Flock
- En blomställning där blomskaften (strålarna) utgår från en enda punkt, som spakarna i ett paraply (latinets umbella, ”solskärm”). I en sammansatt flock bär varje stråle en egen mindre flock, delflocken. Se huvudartikel.
- Kapitat
- Huvudformad, eller samlad i en tät, huvudliknande klase. Från latinets caput, ”huvud”.
- Monokarp
- Blommar och sätter frö bara en gång, och dör sedan. Jättelokan är en monokarp perenn: den kan leva i flera år som rosett, men dess första blomning är också dess sista.
- Oljegång
- En oljegång i fruktväggen hos flockblommiga växter (Apiaceae) (plural oljegångar). Hos jättelokan är oljegångarna tydliga, mörka och klubbformade, och hjälper till att identifiera fröet.
- Pollendonator
- En blomma, flock eller planta som bidrar med pollen men inte sätter något eget frö. Hos jättelokan fungerar den lägsta ordningens flockar bara som pollendonatorer.
- Protandri
- Att en blommas hanliga delar mognar före de honliga, så att varje blomma fäller sitt pollen innan den kan ta emot något. Hos jättelokan genomgår hela flocken först en hanfas och sedan en honfas.
- Pålrot
- En stor, central rot som växer lodrätt nedåt, och från vilken mindre rötter förgrenar sig. Jättelokans pålrot lagrar de reserver som plantan återväxer från efter kapning.
- Radikal
- Som utgår från roten, eller från rothalsen alldeles ovanför den. Radikala blad bildar grundrosetten. Från latinets radix, ”rot”. I denna encyklopedi används ordet bara i denna betydelse.
- Rosett
- Ett cirkelformat kluster av blad vid markytan. Jättelokan tillbringar större delen av sitt liv som rosett och samlar reserver i pålroten inför sin enda blomning.
- Rothals
- Övergången mellan rot och stjälk vid eller strax under markytan, varifrån nya skott bildas. Bekämpningen blir bestående bara när rothalsen förstörs eller skiljs från roten.
- Sidoflock
- En sekundär flock på ett av de skott som omger toppflocken. Sidoflockarna öppnas efter den och sätter mindre frö.
- Självkompatibel
- Kan sätta frö med sitt eget pollen. Jätteloka är fullt självkompatibel, så en enda planta kan grunda en population.
- Skottskjutning
- Den snabba förlängningen av en blomstjälk från en rosett. Jättelokan skottskjuter bara en gång, under sitt sista levnadsår.
- Stratifiering
- Att utsätta frön för en period av kallt, fuktigt klimat, vilket bryter deras dormans. I det vilda tillhandahålls detta av vintern; frön som inte har stratifierats gror inte.
Kemi
- Angelicin
- Grundämnet för de angulära furanokumarinerna: samma tre ringar som psoralen, fast böjda. Det binder DNA en gång men kan inte foga samman två strängar. Ofta den enskilt största furanokumarinen i jätteloka.
- Fototoxisk
- Skadlig bara i närvaro av ljus. Ett fototoxiskt ämne gör ingenting i mörker; se fytofotodermatit.
- Furanokumarin
- En klass av växtämnen, bland dem psoralen, bergapten och xantotoxin, som är ofarliga i mörker men binder till DNA när de aktiveras av ultraviolett ljus. Se huvudartikel och fytofotodermatit.
- Fytoalexin
- Ett försvarsämne som en växt bildar som svar på angrepp av en svamp eller annan mikrob. Vissa furanokumariner är fytoalexiner.
- Interkalering
- Infogandet av en platt molekyl mellan DNA:ts staplade baspar. Furanokumariner interkalerar i mörker och reagerar när ljus når fram.
- Monoaddukt
- En produkt där en molekyl har bundit till en DNA-sträng vid en enda punkt. En furanokumarin bildar en monoaddukt med ett tymin efter att ha absorberat en foton ultraviolett A-ljus.
- Psoralen
- Grundämnet för de linjära furanokumarinerna, C11H6O3: tre ringar i rad. Dess metoxiderivat är bergapten (5-MOP) och xantotoxin (8-MOP, metoxsalen).
- PUVA
- Psoralen plus UVA: fotokemoterapi med en oral eller topikal furanokumarin följd av ultraviolett A, infört mot psoriasis 1974. Samma reaktion som rensar huden kan orsaka hudcancer.
- Tvärbindning mellan strängarna
- En kovalent brygga mellan DNA:ts två strängar, som hindrar dem från att skiljas åt. En linjär furanokumarin som har bildat en monoaddukt kan absorbera ytterligare en foton och binda den motstående strängen.
- Ultraviolett A
- Det långvågigaste ultravioletta ljuset, omkring 315 eller 320 till 400 nm, som i stor mängd passerar genom atmosfären. Jättelokebrännskador orsakas mest effektivt vid 330–335 nm.
Ekologi
- Avrinningsområde
- Det landområde som dräneras av en flod och dess bifloder. Eftersom jättelokans frön färdas nedströms är avrinningsområdet, inte fastigheten, den naturliga enheten för bekämpning.
- Dominans
- Graden i vilken en art kontrollerar förhållandena i ett samhälle genom sin storlek, sitt antal eller sin täckning. Ett moget jättelokebestånd domineras av en enda art, som tar det mesta av ljuset.
- Fiendefrihet
- En införd arts flykt undan växtätare och sjukdomar från dess naturliga utbredningsområde. Se Hypotesen om fiendefrihet.
- Fröbank
- Reserven av levande frön som finns i jorden. Se huvudartikel.
- Fröregn
- De frön som anländer till ett givet område under en given period. Fröregnet fyller på fröbanken.
- Gini-koefficient
- Ett mått på ojämlikhet, från 0, då varje medlem av en population har en lika stor andel, till 1, då en enda medlem har allt. Utvecklat för inkomster, har det sedan 1984 använts för att beskriva hierarkier av storlek och produktion hos växtpopulationer. Se Flock § Ojämlikhet.
- Hydraeffekten
- En ökning av en populations storlek som svar på en ökad dödlighet bland dess medlemmar. Se huvudartikel.
- Hydrokori
- Spridning av frön med vatten. Jättelokans frön flyter och förs nedströms längs floder, bäckar och diken.
- Invasionsskuld
- De invasioner som tidigare introduktioner redan har gjort oundvikliga men som ännu inte har inträffat. Över hela Europa avspeglar dagens främmande arter år 1900 års ekonomi bättre än år 2000. Se Latensfas.
- Invasiv art
- En art som introducerats utanför sitt naturliga utbredningsområde och vars spridning skadar miljön, ekonomin eller människors hälsa.
- Kolonisation
- Etableringen av en art i ett område där den tidigare inte förekom.
- Latensfas
- Perioden mellan en inkräktares ankomst och början av dess snabba spridning. Se huvudartikel.
- Lorenzkurva
- En graf över den kumulativa andelen av en helhet mot den kumulativa andelen av populationen som innehar den, ordnad från minst till mest. Ju längre kurvan sjunker under diagonalen, desto ojämnare är fördelningen.
- Monokultur
- Ett samhälle format av en enda art. Inget annat växer där någon längre tid.
- Pionjärart
- Den första art som koloniserar bar eller störd mark och inleder successionen.
- Propagultryck
- Antalet individer som introduceras till en plats och antalet tillfällen då de anländer. Ju mer frö som flyttas, och ju oftare, desto mer sannolik är en invasion.
- Reproduktiv säkring
- Förmågan att sätta frö utan en partner, oftast genom självpollinering. Den gör det möjligt för en enda planta, förd långt bort från sina artfränder, att grunda en population.
- Residenstid
- Tiden sedan en art introducerades till en region. Ju längre den har funnits där, desto mer utbredd tenderar den att vara.
- Storleksklass
- En kategori som en populations medlemmar grupperas i efter storlek. Ett bestånds klasstruktur visar om det växer, är stabilt eller minskar.
- Succession
- Den gradvisa, i stort sett förutsägbara förändringen av arterna i ett samhälle över tid, till exempel efter en störning eller avlägsnandet av en dominant art.
Redaktionella termer
- Källa behövs
- En markering som sätts på ett påstående som inte stöds av en tillförlitlig källa. Så märkta påståenden kan ifrågasättas och tas bort. Påståenden om jättelokans fördelar märks oftare än några andra.
- Neutral synvinkel
- Principen att artiklar återger betydande synsätt rättvist och i proportion till deras stöd i tillförlitliga källor. Neutralitet mellan växten och de människor den bränner krävs inte.
- Röd länk
- En länk till en artikel som ännu inte finns. En röd länk är inte ett fel: den markerar en artikel som ännu inte har skrivits.
Se även
Den här artikeln är en översättning av den engelska artikeln, revision 1845.
Kategorier